Språkverkstaden

Skapa skrivhandledning

Som man frågar får man svar. En bra skrivhandledning är A och O för lyckade inlämningsuppgifter. Vi har samlat några punkter att tänka på när man utarbetar skrivinstruktioner till studenterna.

Målgrupp

Texter skiljer sig åt beroende på vem eller vilka man skriver för. Se till att dina studenter får en tydlig bild av sin tilltänkta läsare! Ett bra knep är att låta studenten visualisera sin läsare och skriva för en specifik person, t.ex. ett syskon, en kursare eller en professor.

Nedan listas ett urval av tänkbara målgrupper: en intresserad allmänhet, en bildad publik och en expertpublik.

Målgrupp 1, en intresserad allmänhet

Texttyper som pressmeddelandetidningsartikel eller populärvetenskap har ofta en intresserad allmänhet som målgrupp. Sådana texter utmärker sig genom ett enkelt språkbruk med återhållsam användning av facktermer. Om en term används ska det vara motiverat och termen måste i så fall förklaras.

Exempel på tänkta läsare inom denna grupp är släktingar eller vänner.

Målgrupp 2, en bildad publik

Texttyper med en bildad publik som målgrupp är bl.a. B-uppsatser eller PM-uppgifter, men även vissa typer av populärvetenskapliga eller vetenskapliga texter kan räknas hit. En bildad publik har vissa förkunskaper och förmågan att själv ta reda på svåra begrepp och sakförhållanden i en text.

Exempel på tänkta läsare inom denna grupp är kurskamrater eller experter inom besläktade ämnen.

Målgrupp 3, en expertpublik

Vetenskaplig text riktar sig för det mesta till en expertpublik, alltså specialister med ett snarlikt intresse som författaren. Till denna grupp av texttyper hör t.ex. examensuppsatserartiklar eller doktorsavhandlingar. Sådana texter är tydligt inbäddade i sin forskningstradition. Viss avancerad kunskap kan förutsättas och vissa termer kan lämnas oförklarade. Vetenskaplig text ställer höga krav på författarens förmåga att skilja det som är allmänt känt inom området från det som är nytt för läsaren och behöver förklaras. Vissa termer eller fenomen måste därför förklaras extra noggrant och på ett sätt som uppfattas som exakt och tydligt av forskarvärlden.

Exempel på tänkta läsare inom denna grupp är handledaren eller de forskare som man citerar i arbetet.

Syfte och avgränsning

Vad är det som förväntas av studenten? Vilken typ av problem ska hon eller han reda ut? Vilken typ av litteratur ska konsulteras? Vilken metod ska användas? Ibland kan det också vara meningsfullt att tala om vad studenten inte ska göra inom ramen för sitt arbete.

Struktur, omfattning och formalia

De flesta texttyper som studenter förväntas skriva är del av en tradition med speciella konventioner. Det finns exempelvis inte bara ett sätt att skriva labbrapport på, utan de formella kraven på en regelkonform text skiljer sig från ämne till ämne. Som lärare kan man vara mer eller mindre omedveten om vad som utmärker dessa konventioner och det är därför viktigt att reflektera kring de följande frågorna.

Hur ska arbetets övergripande struktur se ut?

  • Ska argumentationen struktureras på ett särskilt sätt? Ska texten innehålla en specifik uppsättning av rubriker (t.ex. Inledning, Metod och syfte, Resultat, Diskussion, Sammanfattning)?
  • Ska arbetet innehålla abstract och/eller innehållsförteckning?
  • Ska studenten använda fotnoter eller slutnoter?

Hur mycket ska skrivas?

Var tydlig med det önskade omfånget och ange gärna ett spann (t.ex. mellan 8 000 och 10 000 tecken).

Hur ska texten skrivas?

  • Ska referenser användas och i så fall vilket referenssystem ?
  • Ibland kan det vara meningsfullt att förse studenterna med en dokumentmall, eller klara förhållningsregler gällande typografin (typsnitt, typstorlek, marginaler etc.)

Återkoppling och bedömning

  • Hur sker återkopplingen? Muntligt, skriftligt eller både och?
  • Hur kommer skrivuppgiften att examineras? Vilka kriterier gäller för de olika stegen i betygsskalan?

Skrivinstruktionen: ett levande dokument

  • Ifrågasätt dina skrivinstruktioner! Om många studenter gör fel på samma punkt är instruktionerna förmodligen oklara.
  • Ställ en fråga om instruktionerna i kursvärderingen och se över dem direkt efter kursen.